Den västerländska sjukan

Posted on april 15, 2011

0


Igår var jag på utbildning inom ”Metabola syndromet” även kallat den västerländska sjukan. Metabola syndromet (MB) är inte en sjukdom utan ett samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar (som tex hjärtinfarkt och stroke). 

Detta tillstånd är vanligare än man tror och ökar kraftigt i hela världen i takt med den ökning av övervikt och diabetes som pågår, i kombinaton med en allt större fysisk inaktivitet.

Sjukvårdens definitionskriterier för att uppfylla MB är fäljande:

  • Insulinresistens
  • Förhöjda förändrade blodfetter
  • Högt blodtryck
  • Övervikt

Uppfyller man en av dessa riskfaktorer kommer ofta de andra kort efter. Har man övervikt är risken tex mycket större att man också får högt blodtryck. Har man typ 2 diabetes har man ofta rubbade blodfetter osv. Dessa fyra riskfaktorer är i de flesta fall olika tecken på samma grundläggande störning i kroppen – det som kallas metabolt syndrom.

Varför uppstår MB?

Den rådande hypotsen är att det orsakas av en kombination av:

  • För stort kaloriintag (för mycket eller fel sorts mat)
  • För lite fysisk aktivitet (både aktiv träning och vardagsmotion)

Kanske är det så att de mekanismer i kroppen som ger upphov till det metabola syndromet är en kvarleva från stenåldern då det rådde omvända förhållanden – dvs svält (kalroibrisst) och en hög fysisk aktivitet.

Stenålderskroppen var inställd på att spara energi (lagra i form av fett) tills den behövdes (tex till svältperioder under vintern).  Idag har vi tillgång till mat överallt. Vart vi än går kan vi få tag på något att äta om vi skulle bli hungriga. Hinner vi ens bli hungriga? Kanske är man bara lite småsugen? Då är det ju praktiskt att det finns en kiosk i varje gathörn och en automat i tunnelbanan, snabbkök och snabbköp överallt… Hur tror ni att det påverkar vårt blodsocker (insulinet) och är vi medvetna om hur det i sin tur faktiskt påverkar kroppen? Idag är vi så avskiljda från våra kroppar så vi tänker knappt på att de finns där. Än mindre på att det vi stoppar i oss idag faktiskt påverkar vår hälsa imorgon.

Hur många skulle hälla olivolja i bensintanken? Vi vet exakt vad bilen behöver för att må bra och hålla så länge som möjligt – men hur stor koll har vi på vad som händer i kroppen när vi stoppar i oss tex transfetter? Problemet här är att vi inte märker av det på en gång. Skulle vi få extrema smärtor och bli förlamade och blinka rött varje gång vi stoppade i oss något som inte var bra så skulle det vara lättare. Men ofta kan vi fortsätta med våra ”missbruk” under flera år innan vi märker några egentliga symptom. Och de kommer ofta smygande, diffusa och lätta att bortförklara. Lite huvudvärk är ju inte så farligt, och trött är väl alla?…

Samma sak gäller MB. Sjukdomsförloppet går långsamt och upptäcks vanligen genom blodtrycks- eller blodprovskontroll av annan anledning. Men då kan åderförkalkningsprocessen redan ha skadat viktiga blodkärl, tex hjärtats kranskärl och pulsådrorna i hjärnan. Ofta diagnostiseras MB efter det att personen har fått sin första stroke…

Riskfaktorer man bör vara uppmärksam på:

  • Om andra i familjen har eller har haft typ 2 diabetes, blodfettsrubbningar, högt blodtryck, stroke, hjärtinfarkt eller kärnkramp.
  • Om man är överviktig, speciellt bukfet.
  • Om man har för högt blodtryck.
  • Förändrad fetthalt i blodet (frmförallt höga triglycerider och lågt HDL-kolesterol + högt LDL).
  • Blodsockervärden som varit på gränsen till förhöjda (gäller både fasta och efter måltid).
  • Om man haft hjärtinfarkt eller stroke.

Hur ställer läkaren ”diagnosen”?

Mätning av

  • Blodtryck
  • Bukomfång
  • Glukosnivå (blodsocker)
  • Fetter i blodet

 Tänk på att man kan gå länge med ”gömda symptom” innan det upptäcks så be gärna din läkare att ta dessa prover om du ligger i riskzonen. Ju tidigare man upptäcker dessa samband desto bättre, så att dina kärl inte hinner bli förkalkade. Be dem ta både HDL/LDL, Triglycerider men även oxiderat kolesterol – det är egentligen det som är det intressant värdet i samanhanget!

Tänkbara komplikationer:

  • Åderförkalkning och därav slaganfall (stroke) och hjärtsjukdomar som kärlkramp och hjärtinfarkt.
  • Diabetes
  • Njursjukdomar
  • Ögonsjukdomar
  • Vissa cacnerformer (prostata och bröst)

Vilka behandlingar ges (inom sjukvården) till patienter med MB?

  • Viktigast är livsstilsförändringar (Kost, motion och rökstopp). Detta är det centrala för att förebygga och behandla MB. Genom att påverka sin livsstil kan man mer eller mindre undvika behovet av läkemedel.
  • Viktminskande läkemedel
  • Blodtryckssänkande medicin
  • Kolesterolsänkande läkemedel (statiner)
  • Typ 2 diabetes behandling
  • Om man redan drabbats av stroke, hjärtinfarkt eller kärlkramp blir även andra läkemedel aktuella, som tex acetylsalisyra, betablockerare och nitroglycerin.

Visst kan det vara värt att förebygga för att slippa den här listan med läkemedel? Läs mer om läkemedel och dess biverkningar på FASS.

Förebygg genom att:

  • Röra på dig regelbundet
  • Undvik att bli överviktig
  • Minimera intaget av snabba kolhydrater
  • Se över din kosthållning totalt
  • Undvik rökning

Även kronisk stress kan vara en viktig bakomliggande orsak till den ökning vi ser av MB idag, då stress påverkar kroppen på samma sätt som ovannämnda.

Studier visar att även överviktiga eller bukfeta män och kvinnor som motionerar regelbundet löper avsevärt lägre risk för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom än anaktiva överviktiga och/eller bukfeta män och kvinnor.

Inget konstigt eller hur? Men det här är intressant: En vältränad överviktig eller bukfet man hade lägre risk än en otränad normalviktig man. (studien gällde kardiovaskulär dödlighet).

En till: Individer som motionerade regelbundet minst två ggr/vecka med minst måttlig intensitet (ex snabb promenad) i 30 min eller mer, hade ca 70% lägre förekomst av MB än de som rapporterade stillasittande tillvaro.

Jag behöver väl knappas skriva om fysisk aktivitet och dess positiva effekter på kroppen?

Fortsättning följer…

Annonser